Lev livet.

Skönt. Börjar bli bättre nu. Idag känner jag mig mest trött och eftersom jag sitter och läser om vissa saker på internet, lite nedstämd. Har skrivit om det mest i min "vanliga dagbok" det är mer personligt och jag känner att det blir för mycket att skriva om det här. Har tagit det mycket lugnt nu dessa dagar. Vilat och inte orkat prata med så många. Känner att jag behöver denna tiden mest för mig själv. Har mycket att tänka på nu och nu är det snart bara fyra veckor kvar tills vår Isabelle kommer. Känns lite overkligt än men kan föreställa mig henne ligga där i sin vagn med nappen i munnen. Längtar mycket efter henne nu. Mitt liv har blivit så mycket bättre och det är jag tacksam för. Ja, även fast man tänker på en del saker som hänt innan men så är det väl att ha en depression med. Det är inget som bara försvinner, utan det lever man med mer eller mindre varje dag. Kan vara svårt för omgivningen att förstå, men idag är det många som lider av depression så många vet nog vad det innebär. Jag blev deprimerad under mitt andra förhållande. Det var inte så länge sen jag och Charlotte kom underfund med det. Jag visste inte det då bara. Jag tänkte minst på mig själv och kunde inte se hur dåligt jag mådde. Nu kan jag det. Jag är glad att jag varit med om mycket samtidigt för jag har lärt mig mycket. Mycket som jag inte visste. Sen får man inte glömma all kärlek man fått med. Känner just nu att jag börjar släppa allt som varit och lämna det bakom min vardag. Jag har verkligen börjat tänka framåt och det tackar jag min pojkvän med för. Han är världens bästa pojkvän! Så nu ser jag fram emot så mycket ihop med min familj. Så mycket vi tre ska göra tillsammans och vilka minnen vi kommer att skapa ihop. Det är saker som gör mig väldigt glad. Även fast känslan av att känna mig värdelös och oduglig finns kvar, så har jag många jag älskar som älskar mig. Är inte ett dugg rädd för att säga vad jag känner och tycker till människor. Det är det bästa man kan göra för sig själv istället för att smyga med saker och ting. Är man rädd, tycker jag man ska försöka jobba med det för man kommer så mycket längre med sig själv. Man får så mycket bättre självförtroende om man vågar stå på sig! Livet är för kort för att skita i och inte ta tag i saker. Har kommit underfund med att man ska försöka tänka på sig själv i första hand för det är ens eget liv man ska leva, inte andras...