Torsdag.

Fick för några dagar sedan veta att jag otroligt nog fick den efterlängtande lägenheten. Tyckte om den direkt när jag klev in i hallen. Det stod mellan mig och en annan som tackade ja. Blev oerhört glad. Några timmar senare kom mycket tankar fram. Är trots allt den första bostaden jag har sedan separationen. Tycker inte om förändringar, men denna är väldigt positiv ändå trots allt. Blev överraskande glad. Tycker om Sallerup området med så. Synd att inte Isabelle kunde gått på det dagiset där, hade varit väldigt nära för mig. Hennes pappa har lämnat in ansökningen nu, så jag fick ett brev hem. Första alternativet är kunskapshuset, det var förvånadsvärt bra. Stora ljusa rum med olika teman typ. Dom jobbar på ett vist sätt med barnen för att dom ska utvecklas bra. Andra alternativet är Norrebo. Det är mycket mindre, men tycker mycket om naturen utanför. Nu ska jag snart sova, önskar bara jag kunde få ha min Isabelle här sovandes bredvid. Höra hennes tunga andetag och se hennes vackra ansikte.

Tillbaka.

Igår fick jag vet att jag fick lägenheten. Blev riktigt glad. Trodde inte det skulle gå så fort, men det var nog för att det var Louise kusin. Kommer att bo på Sallerup, bredvid dagiset. Så fort jag kom in i lägenheten kände jag att här kommer jag att trivas. En stor inglasad balkong med fin utsikt och det bästa av allt är ju att Isabelle kommer att bo där med. Kan inte förstå att jag har en sån fin dotter. Hon är så perfekt söt. Känslan när hon leer och kommer till mig går inte att beskriva. Saknar henne så.Den förste som sa till mig att livet går upp och att det alltid kommer att göra det, var min pappa. Jag är hellre empastisk och omtänksam än kall och apatisk får jag säga. Även fast det dock är jobbigt med alla känslor.